Trots den medhyrda dammsugaren dammade det dock rejält. Efter en första titt i den anslutande klädkammaren konstaterade Hannes att det inte var så farligt. Ända tills Lisa gav ifrån sig ett skri av ren ångest och ritade ett streck i dammlagret på golvet. Hannes insåg plötsligt att det var plastmatta och inte betonggolv i klädkammaren.


Sen var det dags för den roliga biten: att fixera fast klinkersen i golvet. Lisa var förste fixsmetare/klinkersläggare medan Hannes var förman över klinkerbeskäraren.
Efter bara en kvarts slipande antog Hannes en likblek nyans. Som tur var var det ljummet i luften så det var helt ok att stå i dammkarantän på innergården.
Sen var det dags för den roliga biten: att fixera fast klinkersen i golvet. Lisa var förste fixsmetare/klinkersläggare medan Hannes var förman över klinkerbeskäraren.
2 kommentarer:
Bra att ni har rejäl utrustning, arbetsmiljöverket skulle applådera!Men man ska ha 11 timmars vila mellan arbetspassen, hur går det ihop?
Hoppas inte Johanna blev lika dammig som klädkammargolvet!
Nej Johanna kunde tejpa plast från insidan av dörren vilket vi inte kunde göra i garderoben och på toaletten. Applåderna på arbetsmiljöverket tystnade nog när vi smetade ut frätande fogmassa utan handskar. Man var lite skrynklig och flagande på händerna några dagar efter :-)
Skicka en kommentar